Hudcancer och 7,5

Jag fattar inte var bloggläsare kommer ifrån när jag inte skriver något.




Jag lyckades inte med 7,5 såklart, jag har ju knappt hamnat stablit på 8 än. 7,5 blev så för att jag inte haft någon juice hemma att blanda mina 3 droppar i så jag har istället för en 5 mg-tablett och 3 mg flytande tagit en och en halv tablett i några dagar.


Det blev spännande med känslostormar och konstigheter men jag höjde rätt snabbt igen. Tre dagar tog jag nog 7,5.

Jag rodnar lättare än förr och är blygare med. Jag hatar det.


Det har varit julfirande. Jag har inte så mycket att säga om det. Min familj är inte hel men det är ju inget unikt. Jag var tomte, det var kul. Femåringen fattade aldrig att det var jag. Jag var en bra tomte.






Jag har en hudfärgad torr fläck ovanför mitt ögonbyn, den har suttit där i några månader. Jag har pillat på den och tänkt att jag bör kolla den hos någon doktor för den liknar lite vissa varningsbilder för "farliga prickar". Jag visade den för mamma och hon sa att den ser exakt ut som basailom, som hon har själv och många av mina släktingar med. Det är den minst farliga typen av hudcancer. Man kan inte dö av det men det måste tas bort.

Nu vet jag ju inte om det är det, och om det är det så är det väl bara att plocka bort den och hålla sig undan solen i framtiden... men det gav mig skräck för framtiden. Att sönderfallet har börjat. Om jag får ofarlig hudcancer vid 30 års ålder när det är ovanligt kan jag ju få farlig hudcancer. Jag vet att det är onödigt att oroa sig och tänka på sånt men känslan ändå det gav mig... jag kommer såklart att gå sönder och dö precis som alla andra. Någon gång kommer jag tyna bort i någon sjukdom.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0