...
Just nu känns cipralexen stabil igen.
Jag har dansat tango. Vilken grej! Det var en som lärde mig litegrann grunder och jag var ju bra på det! Roligt! Hett! Spännande! När det gäller dans har jag förstått att jag är en bra följare. Jag är inte särskilt bra på improvisationer och sånt men jag är bra på att följa en förare och svara. Det är det som är det roligaste med själva dansandet också, att få det att flyta och att partners minsta lilla rörelse blir till en rörelse hos mig.
Tango känns som motsattsen till lindy. Tango känns otroligt allvarligt och lindyhopdansare skrattar och ler hela tiden. Jag har tänkt på det när jag kollat på bilder från de olika danstillfällena jag varit på, det är en förening som tar en massa bilder och lägger dem på facebook, alla, precis alla ser så glada ut.
...
Han är faktiskt borta, det verkar så. Ingen kontakt. Inga små sms. Eller någonting. Jag försöker komma på sätt att få det att inte vara så men det finns inga, han har bett mig att inte höra av mig, han har sagt att det är såhär nu, det finns inget att göra och jag kan ju inte åka hem till honom och banka på dörren och kräva att få vara där.
Tänk om jag inte haft dansen! Tänk om jag inte haft massvis av danstillfällen att se fram emot och alla de människor jag har träffat nu, allt roligt. Vad skulle jag då fantisera om och längta efter och vara glad av? Då hade jag inte varit glad. Jag vet ju det, för så var det innan. Jag tjatar med alla om det här dansandet men herregud, det har förändrat mitt liv, det har förändrat hela mig!
Jag har dansat tango. Vilken grej! Det var en som lärde mig litegrann grunder och jag var ju bra på det! Roligt! Hett! Spännande! När det gäller dans har jag förstått att jag är en bra följare. Jag är inte särskilt bra på improvisationer och sånt men jag är bra på att följa en förare och svara. Det är det som är det roligaste med själva dansandet också, att få det att flyta och att partners minsta lilla rörelse blir till en rörelse hos mig.
Tango känns som motsattsen till lindy. Tango känns otroligt allvarligt och lindyhopdansare skrattar och ler hela tiden. Jag har tänkt på det när jag kollat på bilder från de olika danstillfällena jag varit på, det är en förening som tar en massa bilder och lägger dem på facebook, alla, precis alla ser så glada ut.
...
Han är faktiskt borta, det verkar så. Ingen kontakt. Inga små sms. Eller någonting. Jag försöker komma på sätt att få det att inte vara så men det finns inga, han har bett mig att inte höra av mig, han har sagt att det är såhär nu, det finns inget att göra och jag kan ju inte åka hem till honom och banka på dörren och kräva att få vara där.
Tänk om jag inte haft dansen! Tänk om jag inte haft massvis av danstillfällen att se fram emot och alla de människor jag har träffat nu, allt roligt. Vad skulle jag då fantisera om och längta efter och vara glad av? Då hade jag inte varit glad. Jag vet ju det, för så var det innan. Jag tjatar med alla om det här dansandet men herregud, det har förändrat mitt liv, det har förändrat hela mig!
Kommentarer
Trackback
