promiskuös eller njutningslysten

VARNING. VARNING. DENNA BLOGG ÄR JUST NU INTE EN SLUTAMEDCIPRALEXBLOGG UTAN EN GENERANDE ONYKTERHETSINLÄGGSBLOGG.

*uppdatering* detta är numera ett i nytert tillstånd redigerat inlägg



Fermenterad mat är inne läser jag i DN. Det är gott också.










Jag har fått ett förslag. Jag vet inte. Det är svårt.









Jag har jobbat elva timmar idag.







jag vill inte skriva om cipralex. jag hatar cipralex. dumma idiotpilla.



Jag läser en bok om jazz. (Den heter Jazz och är skriven av Ludvig Rasmusson 1980. Han använder ordet neger när han skriver om svarta. Det fick man då. Jag minns att man fick det när jag var liten och att det inte var fult.) Jazzen utvecklades inte ur bluesen utan de uppstod samtidigt på olika platser, bluesen på landet och jazzen i städerna - lär jag jag mig.

...det bästa sättet att lyssna till dansjazzmusik [är] att dansa till den. I en hel del ytlig swingjazz upptäcker man nya dimensioner när man dansar. Dans är en lika nödvändig beståndsdel i dansmusik som ord i sångmusik.


Jag måste knäcka koden på nåt sätt!! Jag fantiserar hela dagarna om dans. Jag kan ju inte. Jag vet att jag inte är musikalisk, jag är inte bra på sånt där men visst måste man kunna lära sig? Jag försöker verkligen och lyckas nån gång ibland men för det mesta inte.



Här är en video med bästa danserna charleston och lindy hop, så tjusigt och showigt:







Det är fint. Men det där är ouppnåeligt för mig.

Dessa två dansar helt vanlig och inte så snabb lindy, inte showvarianten. Det är mer det jag försöker lära mig, att dansa med någon och följa:

LINDY HOP : “Social dance” from Swing Beijing on Vimeo.




Det är inte alls ouppnåeligt. Det där kan jag lära mig!

Måste öva på de där höftrörelserna. Swivels. Jag kan det inte. Jag fattar inte när jag ska swivla och inte.


Jag vill inte skriva om cipralex, jag är bara intresserad av dans.

Jag vill inte skaffa barn än, jag har ändra mig, jag måste lära mig det här först.



Rekord i JAG i detta inlägg. Det gör ju inget, det är ju JAG som skriver!




Och här då! Jag ÄLSKAR det hon gör, dansaren Amy, efter en halv minut eller så börjar hon dansa, hennes galna glada charleston, det är precis det där jag älskar med dessa danser. Det är så snyggt och fult! Det är så roligt! Det är så mycket armar och ben överallt!!







Jag försöker berätta detta och folk säger jaha. Ja det verkar skoj. Men de fattar inte.

.....
Jag har hur många kommatecken jag vill här. Det är jag som bestämmer.
.....


Jag är stel. Inte fysiskt stel  men stel för att jag inte kan släppa loss. Jag rör mig inte snyggt till musik, jag rör mig nervöst och osäkert. Det krävs mycket alkohol för att jag bara ska våga röra på mig och inte plötsligt stanna och sätta mig för att jag blir rädd.


Jag måste lära mig.


Kurserna börjar inte förrän i september.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0