Jag och mitt obegripliga beteende



Jag är med i en bokcirkel. Nu ikväll träffades vi och intervjuades av en journalist som ska skriva ett reportage om bokcirklar.

Jag tror att jag inte gjorde bort mig. Jag vet inte om jag kommer med på bild.


Efter den här intervjuträffen skulle två av de andra tjejerna dricka öl och äta pizza och de frågade om jag ville med. Det ville jag, jag ville verkligen verkligen det, jag vill vara med de här två, jag vill umgås med dem så som folk gör men jag åkte hem.


Sådär gör jag och därför är jag ensam utan umgångeskrets.

Varför gick jag hem? För att inte verka för angelägen. På grund av en känsla av att de inte vill vara med mig egentligen. På grund av en ogrundad måste fly-känsla.

Obegripligt.
Idiotiskt.


Skylla mig själv för att jag sitter här hemma.

Jag har ju gått med i den här bokcirkeln av den anledningen att jag vill lära känna människor och träffa folk och få vänner. Jag tvingar ju mig att göra det för att jag inte klarar av att inte ha kompisar. Och så bara förstör jag.






....bäst jag börjar med någon medicin mot mitt beteende.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0